Hade praktik med Emelie och Lilly idag.
Innan vi skulle rida så hittade jag Dusty liggandes i boxen.
Smög in till henne och gosade lite. Så la hon huvudet i mina armar ett litet tag, sen la hon sig rak lång, helt på sidan. Så kollade hon upp på mig som att säga
"Tar du hand om mig nu?"
Som att jag skulle vaka över henne. :')
Asså seriöst, sånt här händer bara inte!
Jag vet ingen som har haft sånna här ögonblick på riktigt! Det är sånt som man läser om i böcker.
Totaly awesome!
Jag älskar henne verkligen så otroligt mycket!
Efter lunch fick jag rida Hatti, så red vi ute på banan. Kan säga helt ärligt att jag inte fick ut nå frammåt drivning av henne.
Försökte jobba henne frammåt och lite på tygeln, men det gick crap helt enkelt.
Mina skänklar motarbetar mig just nu!
Men hon liksom gick och nickade några gånger, men det var inte mycket!
Sen gick jag och Lilly med nybörjarna ut i skogen. Efter det var vi så godis sugna så vi gick till coop och köpte godis :)
Mumms! Jag vet att jag inte får äta, men det är ju fredag!
Sen ledde vi handikapp, som också red i skogen :)
Så sist men absolut inte minst så hade vi hoppträning. Vi var ute för första gången på terminen och jag hade Dusty för första gången den här terminen :)
Vi var bara tre stycken så det vart lite intensivt!
Men vi hoppade lite teknik. En lite böjd linje med tre hinder, en väldigt böjd båge, och ett hinder från hörn :)
På framridningen fick jag fram henne riktigt bra, efter att inte ha hoppat henne så mycket så har jag fått en bättre känsla. Så Anita tyckte att jag fick henne att sätta under sig riktigt bra, så visade hon mig lite hur jag skulle göra för att få henne i form. Och jag är så nära. Ibland går hon och ibland är hon precis åvanför eller hur man ska uttrycka det. Det fattas så lite, men vi hade inte riktigt tid att nöta in det just den gången. Kanske ska ta en lektion någon gång och bara nöta formen..skulle vara bra för både henne och mig :P
Men som sagt. Hon gick jätte fint. Jag fick igång mina ben mer också.
Efteråt väntade jag på pappa så pratade jag och Anita. Jag minns inte riktigt allt som hon sa, men det var mycket om mig, mina ben och hur jag red Dusty. Känner iaf att jag är väldigt tacksam för all hjälp jag får! Jag tror hon vet hur mycket jag tycker om Dusty, har ju pratat ganska mycket med henne om det :P
Jag är iaf super glad över det som hänt idag. Jag kan leva länge på minnet från när hon låg ner. Så klockrent och helt överlåtande.
Vem kunde veta att jag skulle ha sån tur?!
Jag älskar dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar