Allting gick jätte bra där.
Red Jon på förmiddagen. Käpade på lite dressyr..
Gick lagom bra..fick honom fin i skritten och traven. Galoppen funkade sisådär..
På fyrkanten kände jag hur han säkte lite nedåt men jag vågade inte riktigt släppa ned honom ifall han skulle bli lite busig ock bocka. På volten var det värre, vi var lite i tvist där eftersom han inte är så stark i sidan och inte vill böja sig så hamnar jag fel i sitsen. Blir lite ond cirkel av det hela eftersom jag vill att han ska böja sig runt inner skänkeln medans min sits säger ställ dig utåt. Så det funkade tills jag glömde min sits. Men jag är nöjd ändå!
När vi slutat åkte jag hem med Moa och så fixade hon sin moppe medans jag och hennes mamma åkte och köpte mat till oss. Sen åkte vi tillbaka til gpk.
Borstade Dusty och satte på sadel och träns. Hade en skum känsla i magen, typ var spänd och lite så. Sen när vi kom ner så kände jag bara att jag inte orkade rida. Var helt slut i kropen, inte att jag var trött och så utan bara orkeslös och inget angagemang. Så jag kunde inte styra kroppen riktigt så jag orkade inte hålle ihop henne tillräkligt.
I traven bjöd hon inget frammåt, däremot var hon väldigt frammåt i galoppen.
Så skulle vi börja hoppa på en volt och där kände jag att hennes bakben inte hängde med riktigt. Så började hon svettas jätte mycket och bli stressad. Fattade inte vad det var. Efter det skulle vi hoppa en lite bana med böjda linjer, gick hyfsat. Jag vart distraherad av mamma som satt med kameran på läktaren så galoppen tappade bjudning och hon stannade på första. Fatta man ju!
Efter det gick banan bra. Lagom fina språng. Inte så högt heller.
Men hon fortsatte att svettas och jag fattade inte alls varför. Sen kände jag att hon tvekade innan hindret, mer än att titta på det. Så då visste jag att något var fel!
Bad natta känna på hennes ben ifall hon slog i på sig själv. Ock så tyckte hon att hon var lite varm på bakbena. Så vi testade och skulle kolla om hon slog i. Hon svettades som en isbjörn i öknen och var jätte stressad. Kände bara hur hon sänkte ryggen och sprang iväg.
Samlade ihop henne och hoppade. Språnget vart fint men direkt efter så smälde hon ihop bakbenen så det smällde i ridhuset. Så jag tvärnitade och satt av. Kände direkt på hennes ben. Hon var lite varm i bak. Så jag spände upp sadelgjorden och gick runt med henne.
Kände mig jätte hemsk som inte klarade av att hålla ihop henne. Hon hade en lite sur mulen dag och jag hade en riktigt äckeldag! Kände mig kräk färdig när jag tänkte på den där smällen.
Usch, usch, usch!
Men alla har ju sina dåliga dagar. Men usch så dåligt jag mådde efteråt!
Men hon tröstade mig efteråt. När vi kommit in så bara lade hon huvudet i mina armar och pustade ut. Som att säga: Det är ingen fara!
Ska kolla efter bakskydd till henne på måndag. För jag kan tänka mig att det är fler som inte håller ihop hennes bakben så hon slår i ibland.
Jag kände i alla fall igenom hennes ben innan jag gick, så hade hon en liten svullnad på högerbak och var lite varm på bägge.
Ifs så är det inte jätte farligt när de slår i en det är en så fruktansvärd känsla när man inte kan göa något åt det!
Tur att man tänker mer på hästen än att man ska hoppa. Många skulle nog skita i det..iaf några som jag vet. Men jag kände mig så äcklad så jag ville inte rida mer.
Mamma tyckte jag var så konstig efter också. Att jag såg sjuk ut och jag har inte mått så bra idag. Så hon ska köpa blutsaft till mig så jag inte blilr så deppig som jag brukar den här tiden.
Känner mig fortfarande håglös och vill bara sova!
Vi hörs väl imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar