Jag vet inte vem jag skulle vara utan henne vid min sida!
Skulle jag änns vara här idag och kunna vara glad, leva ett bra liv och vara den jag vill vara om inte hon hade varit där och fångat mig i fallet!
Jag vet inte, och det gör mig så fruktansvärt rädd!
Jag tänker bara på den dära mardrömmen som jag hade för ett tag sedan. Där jag letade och letade efter henne i evigheter bland massa andra hästar och när jag trodde jag hittade henne var hon bara ett uppstoppat huvud med döda ögon och fortfarande svettig päls.
Jag vet inte om någon förstår hur ont det gör, och det var ändå bara en dröm!
Hur ska jag klara mig utan henne någonsin? För jag vet ju att en dag kommer vi att skiljas åt!
Jag är bara så rädd att den stunden kommer alldeles för snart..Det kan vara om tio år och det är fortfarande för snart!
Usch!
Sådant här är inte ta att tänka på innan man sover och allt!
Jag får i alla fall träffa henne imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar